The Philadelphia Story (1940) må ju vara en klassiker. Den ligger just nu på plats nummer 228 bland IMDb:s topp 250 filmer. Men jag tycker faktiskt inte den är något särskilt. Visserligen inte dålig, men inte heller speciellt anmärkningsvärd. Nåväl. Roller av bland andra Cary Grant, Katharine Hepburn och James Stewart.
Synecdoche, New York (2008) är vacker, engagerande och alldeles fantastisk! Onekligt en av de bästa filmer jag sett det här året (fast okej, bara två månader har ju passerat ännu). Jag har inget alls att beklaga och mycket att berömma. Philip Seymour Hoffman gör en fenomenal huvudroll, rimligtvis en av hans bästa roller någonsin. För att inte tala om… nåväl. En fullödig recension skall det inte bli, så jag får nöja mig med själva omdömet. Biroller av bland andra Catherine Keener, Hope Davis, Jennifer Jason Leigh, Emily Watson och Dianne Wiest. Det mest frapperande är kanske att detta faktiskt är en regidebut.
Amarcord (1973) kan ju inte sägas vara en dålig film. Den är välgjord. Men den är heller inte särskilt intressant, om jag får säga mitt. Jag har bara sett ett par filmer av Federico Fellini, men jag är än så länge reserverad. Vad jag sett har varit, inte dåligt, men ointressant och rentav påklistrat låtsat. Det intrycket gäller också för den här filmen.
La città delle donne (1980) bär den internationella titeln “City of Women” och är gjord av Federico Fellini. Bra eller dåligt? Tja, det är inte dåligt i varje fall. Men medan det är medvetet regisserat, är det också absurt och – faktiskt – ganska ointressant. Handlingen tycks inte ha något djupare att bjuda mig på. Feministerna gör mig dessutom irritabel. En välgjord film är det förvisso, åtminstone tekniskt sett. Men därutöver? Därutöver bristande substans, såvitt jag kan se. Ändock är det väl en film man skall ha sett, och tittningen som sådan, den ångrar jag absolut inte!
Son of Rambow (2007) är skapligt charmig, skapligt underhållande, skapligt välgjord. Med andra ord en på det hela taget skaplig film. Nog sagt!
It Happened One Night (1934) är både underhållande och välgjord. Jag gillar mycket sällan dagens romantiska filmer, men desto oftare de äldre. Idag skapar man ingen charm eller substans, karaktärerna blir förälskade utan någon särskild anledning alls. Så icke här! På så vis blir det ju begripligt, och det är nödvändigt för en bra film att vara just begriplig. Onekligen en klassiker också. Just nu innehar den plats nummer 136 bland IMDb:s topp 250 filmer. Regi av Frank Capra och huvudroll av Clark Gable.
King of California (2007) får sägas vara lite svårbedömd. Det är både en komedi och en tragedi, kanske bra och kanske inte bra, men definitivt med en bra Michael Douglas i huvudroll. Det summerar mitt intryck!
Nuovo cinema Paradiso (1988) bär den internationella titeln “Cinema Paradiso”. Bra? Jovars, skaplig. Däremot förtjänar den inte dess 170 minuter i längd. Någon måtta får det vara! Själv blir jag smått uttråkad redan efter kanske en timme. Den lämnar mycket att önska, och därför är dess placering som nummer 89 bland IMDb:s topp 250 filmer obegriplig för mig. Det här är en film som “skulle ha kunnat vara”, den uppvisar potential men klarar inte av att leverera ordentligt. Nåväl – som vanligt ingen närmare recension utan bara själva omdömet. Skaplig film. Bara skaplig.
The Graduate (1967) är onekligen en klassiker, och som sådan skall den ju ha setts! Just nu ligger den på plats nummer 158 bland IMDb:s topp 250 filmer. Men varför då? Jag vet inte. Visst är det en charmig och ganska underhållande film, men jag tycker inte direkt att den är mer än så. Omdömet blir preliminärt “bra – men inte så bra”. Trevlig huvudroll av en ung Dustin Hoffman. Liten biroll av Richard Dreyfuss.
What Just Happened (2008) var ju inte så pjåkig. Rätt okej film, men man skall vara noga med att inte ge den för mycket beröm. För mer än en “rätt okej” film är det såklart inte, trots fungerande underhållning och ett fullspäckat stjärngalleri. Själv fick jag i alla fall ungefär vad jag hade väntat mig: inget sensationellt men ändå något som funkar. Det tycker jag beskriver det hela bra. Huvudroll av Robert De Niro. I biroller ser vi även bland andra: Bruce Willis, Stanley Tucci, John Turturro, Catherine Keener och Sean Penn.
