Cineasten

Machete (2010) är en film av Robert Rodriguez. Redan det säger en hel del om vad för slags film detta är. Många gillar det. Jag kan förstå att de gör det. Humorn – som består i övervåld, cheesy handling och parodiskt dåligt skådespeleri – är tydlig för vem som helst, även för mig. Däremot kan jag inte förmå mig att gilla det här. Det känns bara… ja, löjligt helt enkelt. Jag är inte rätt tittare för den här typen av film. Nåväl, i rollerna bland andra Danny Trejo, Robert De Niro, Jessica Alba, Steven Seagal och Lindsay Lohan.

Snabba Cash (2010) har det tjatats om länge. Jag läste aldrig boken, för den verkade tråkig. Nu när jag ser filmen får jag det bekräftat för mig. Det finns inget nytt eller substantiellt här. Det är en Bateman-wannabe-film. Jag ser inget mer än en medioker actionthriller. Duger till att slå ihjäl lite tid med. Men mer är det inte.

The Expendables (2010) är en högljudd och bokstavligt talat explosionsartad rulle. En actionfilm av klassiskt snitt. Vad annat är att vänta med Sylvester Stallone bakom kameran och i huvudroll? Gillar man det så funkar det. Man kan definitivt strökolla på det här, eller låta sig dras med av effekterna. Mer än så duger den emellertid inte till. Handligen är löjlig och klichéerna många. Övriga roller av bland andra (många kändisar här): Jason Statham, Jet Li, Dolph Lundgren, Eric Roberts, Terry Crews, Mickey Rourke, Arnold Schwarzenegger och Bruce Willis.

Centurion (2010) duger att strökolla på, om man inte är så kräsen. I och för sig är jag kräsen, men nu var det bara strökollande jag var ute efter, så det fyllde väl sitt syfte. Något speciellt positivt har jag dock inte att säga om filmen.

Salt (2010) är en film som försöker för mycket. Den försöker verkligen vrida och vända på intrigen så att man aldrig är säker på var man har karaktärerna. Själv tycker jag det är alldeles för forcerat, och jag får svårt att njuta av filmupplevelsen. Ändå är det väl en helt okej film, på det stora hela. Roller av bl.a. Angelina Jolie och Liev Schreiber.

Repo Men (2010) är trist gjord. Men framför allt ogillar jag temat: att organhandel skulle vara något förtappat framtidsscenario bäddat för blodiga vendettor. I själva verket är det tvärtom: organhandel skulle göra att fler kunde överleva. Men människoliv brukar ju inte vara en hög prioritet bland marknadskritiker… Roller av bl.a. Jude Law, Forest Whitaker, Liev Schreiber och RZA.

The Karate Kid (2010) hade jag inga höga förväntningar på. Ändå måste jag säga att den är dålig. Jaden Smith kanske växer till sig och blir en bra skådis, men idag är han inget sådant. Jackie Chan gör en svag roll, men vi får i alla fall se honom spöa småungar.

Ip Man 2 (2010) är överlag helt okej. Man kan fråga vad filmerna tillför en genre av tusentals liknande filmer. Å andra sidan gör de här två filmerna samma sak bättre än de andra. Åtminstone generellt. Det enda jag hakar upp mig på är slutfajten. En boxare har ingen chans mot en mästare i kung fu. En boxare lär sig något mycket snävt i ett spel med begränsade regler; en mästare i kung fu lär sig något dynamiskt och är inte begränsad till spelregler likt de som finns i boxning. Alltså tycker jag att slutfajten är lite löjlig, för att inte tala om karikatyren av västerlänningar. Nåväl. På det hela taget en hyfsad rulle.

Tekken (2010) var lika dålig som jag hade väntat mig. Klichéer, löjliga intriger och amatörmässig produktion i största allmänhet. Det fick duga som snabbmat för hjärnan medan jag väntade ut min huvudvärk. I och för sig lite synd; Tekken 3 spelades till leda när jag gick i högstadiet. Bra spel, dålig film.

Ghost Rider (2007) har man sett ett par gånger förut, inte minst när den var ny. Nu fick jag tillfälle att se om den, medan jag var i Johanneshov på ett par dagar. Jag tycker faktiskt filmen fått oförtjänt hård kritik. OK, det är inget mästerverk. Bitvis är den snudd på löjlig. Men den blir aldrig pinsam, och är rentav ganska underhållande. Således en hyfsad film i mitt ringa tycke. Roller av bl.a. Nicolas Cage, Peter Fonda, Eva Mendes och Sam Elliott.