Cop Out (2010) är inte helt usel, men man får medge att den är klichéartad, och att man sett liknande filmer dussintals gånger förut. Kevin Smith har gjort bättre film helt enkelt; betyget på IMDb verkar bli därefter. Fortfarande går det väl att se, om man vill slå ihjäl två timmar och inte har något bättre för sig. Roller av bl.a. Bruce Willis, Kevin Pollak, Jason Lee och Seann William Scott.
Clash of the Titans (2010) är väl ungefär vad man kunde vänta. Billig skräpmat, men det fungerar att slå ihjäl lite tid med. Knappast något man ser om i alla fall. Varför de blandat gretisk mytologi med nordisk mytologi, och detta med muslimsk mytologi, kan man fråga sig. Äsch. Roller av bland andra Liam Neeson, Ralph Fiennes och Mads Mikkelsen.
Family Plot (1976) är hyfsad. Kanske inte Alfred Hitchcocks bästa film, men om inte annat hans sista. Som sådan bör den naturligtvis ses, men den är okej oavsett; hyfsat underhållande men knappast något mästerverk.
Brooklyn’s Finest (2009) är inte min typ av film. Dessa handlingslösa mosaikthrillers är urtråkiga om man frågar mig, men många andra verkar ju gilla dem… Av någon anledning! Hur som helst. Roller av bland andra Richard Gere, Don Cheadle, Ethan Hawke, Wesley Snipes och Vincent D’Onofrio.
Jinnah (1998) var trist, och dessutom gillar jag inte värderingarna här. Dock huvudroll av Christopher Lee. Alltid något.
Mary and Max (2009) är en hyfsad film… nej. Det är lika bra att säga som det är. Det här är en fenomenal film av ett slag man sällan träffar på. Den skildrar ensamhet på ett mycket bra sätt, utan att vara överdriven eller cynisk. Det är inte utan att man känner igen sig i bägge karaktärerna, men kanske framför allt i Max, som också har Asperger. I sällsynta fall hittar man en film som man kan relatera till fullständigt, och som inte slätar över ett melankoliskt ämne med forcerade lyckliga slut och andra klichéer. Det här är en sådan. Väldigt bra. Röster av bland andra Toni Collette, Philip Seymour Hoffman och Eric Bana.
Important Things with Demetri Martin fortsätter att vara en rolig serie, vissa avsnitt eller sketcher roligare än andra. Tyvärr är materialet lite väl ojämnt, men det är fortfarande värt att ses. Den här gången landade säsongen på hela tio avsnitt, vilket ändå är för lite. Jag hoppas på en tredje säsong i framtiden.
How to Train Your Dragon (2010) är ganska klichéartad och förutsägbar. Men så vad? Här gör det faktiskt inte så mycket. Filmen är engagerande och draken är jättesöt. En av de bättre filmer jag sett på ett tag faktiskt, inte så mycket för dess berättelse som för dess stämning. Uppskattas! Röster av bland andra Gerard Butler och Jonah Hill.
Green Zone (2010) tillhör verkligen inte min genre. Den här typen av plotlösa krigsfilmer är ganska meningslösa i mina ögon; jag känner igen kategorin och spolade mig igenom. Mer än så har jag inte att säga. Roller av bl.a. Matt Damon, Greg Kinnear och Brendan Gleeson.
Europa (1991) är välgjord, men inte fullt så bra som jag hoppats. Lars von Trier har gjort bättre filmer, förvisso med mer erfarenhet i bagaget. Ändå känner man igen stilen, och värd att se är den absolut. En bra film – men inte ett mästerverk. Roll av Udo Kier, röst av Max von Sydow.
