The Good Son (1993) börjar ganska intressant, som en skildring av en persons inre resa när hans mor dött. Sedan utmynnar det hela i en billigt påklistrad intrig som jag inte ger mycket för. Tyvärr – men till en början fann jag filmen intressant i alla fall. Roller av bland andra Elijah Wood, Macaulay Culkin och David Morse.
Arlington Road (1999) har jag haft liggandes länge. Nu blev jag rastlös och fick lust att se den. Den är ungefär vad man kan vänta sig: inget märkvärdigt, men det slår ihjäl lite tid. Med andra ord hyfsad film relativt realistiska förväntningar. Roller av bland andra Jeff Bridges, Tim Robbins, Joan Cusack och Hope Davis.
Pandorum (2009) skulle vara bra, hade någon sagt mig. Men det var den inte. Den är ogenomtänkt, klichéartad, ointressant och trist. Faktum är att det gick alldeles utmärkt att spola förbi hälften. De vaknar upp på en okänd plats, får successivt veta var de är och varför, och tvingas omsider slåss för sina liv mot en okänd fara. Hört det förut? Känns det bekant? Jag menar det. Roller av bland andra Dennis Quaid och Ben Foster.
The Box (2009) skulle vara riktigt dålig, hade jag hört av flera personer. Jag var inställd på en usel film. Men jag tycker faktiskt att den har viss potential. OK, regi och skådespel suger, och handlingen virar in sig själv och snubblar på sina egna konstgrepp. Ändå ett i grunden intressant moraliskt dilemma: är det värt en stor summa pengar att indirekt mörda en medmänniska? Man kan väl också säga att filmen svarar nekande, eftersom familjen väljer att göra just det, och sedan drabbas av den ena katastrofen efter den andra i hal nedförsbacke. Handlingen är intressant i sig; synd att filmen inte gjordes bättre. Roller av bland andra Cameron Diaz, James Marsden, Frank Langella och James Rebhorn.
The Drawn Together Movie: The Movie! (2010) var ett kärt återseende. De tre säsongerna gillade jag, men nu är det ju cirka 2½ år sedan det sista avsnittet sändes. Alltså blev jag glatt överraskad när jag fick nys om långfilmen. Visst är den inte lika bra som serien, och visst är det inget mästerverk oavsett. Men den bjuder på några garv och slår ihjäl lite tid. Precis vad man väntat sig alltså, och med det får man vara nöjd!
Mr. Jones (1993) har sin charm, även om den är klichébaserad och snudd på formstöpt. En psykiater och hennes läkare som blir kära… tja. Man har sett det förut! Men ändå; sämre har man också sett. Roller av bland andra Richard Gere, Lena Olin, Delroy Lindo, Bruce Altman och Bill Pullman.
Honeymoon in Vegas (1992) känns kanske lite väl klichéartad… och så knullade jag mig igenom hälften av den. Men så vad? Omdömet står fast oavsett; det är inte en dålig film, men inte heller en så värst bra. Framför kameran bland andra: James Caan, Nicolas Cage, Sarah Jessica Parker, Peter Boyle, Seymour Cassel och – en aning mer oväntat kanske – ärkenöten Ben Stein.
State and Main (2000) var väl okej, bättre har man sett men nu när tv: ändå stod påslagen… Det funkar. Men inte mer än så. Medverkar gör bland andra: William H. Macy, Philip Seymour Hoffman, Alec Baldwin och Sarah Jessica Parker.
Rain Man (1988) är en klassiker, inte tu tal om den saken. En bra film? Absolut. Det är synd att Kim Peek dog ganska nyligen, men nu har jag sett filmen ännu en gång i alla fall. Hur som helst. Roller av bland andra Tom Cruise, Dustin Hoffman och Beth Grant.
The Boondock Saints II: All Saints Day (2009) är naturligtvis inte lika bra som dess föregångare, men den är ändå bättre än jag hade väntat mig eller vågat hoppas på. Faktiskt en helt okej film, och ett kärt återseende. Inget att klaga över, tycker jag. Roller av bland andra Billy Connolly och (först i slutet) Willem Dafoe.
