My Bloody Valentine (2009) är en trist remake på ett trist original. Jag begriper ärligt talat inte varför man fortsätter att producera simpla slasherfilmer. Har man sett en av dem, har man sett alla. Samma klichéer och inga nya koncept. För min del känns det i alla fall ganska meningslöst. Men okej, det var väl något som skulle ses i alla fall.
S. Darko (2009) är en pinsam, osammanhängande, och allmänt dåligt gjord film. Syn, eftersom föregångaren är så bra, men samtidigt knappast oväntat. Jag hade på känn att det här skulle bli riktigt dåligt, redan när jag först hörde talas om projektet. Det hade jag rätt i. Värdelöst skräp som inte förtjänar att ses; håll er till ettan allesammen!
The Last Boy Scout (1991) är en actionkomedi av typiskt 1980-talssnitt. Med andra ord en sen tillkomst. Av någon anledning hade jag inte sett den förut, trots att den säkert gått på teve otaliga gånger. (Å andra sidan slutade jag se på teve för många år sedan…) Filmen är väl okej, relativt genre och rimliga förväntningar. Det är underhållning, men näppeligen mer än så. Huvudroller av Bruce Willis och Damon Wayans. Biroller av bland andra Halle Berry, Bruce McGill och en ung Eddie Griffin.
The Seduction of Dr. Fugazzi (2009) är en riktigt, riktigt, riktigt dålig film. Det är allt man behöver – eller vill – säga om den. Inte ens värt att spolas förbi. Trots biroll av Faye Dunaway, och trots mycket nakenhet.
He’s Just Not That Into You (2009) har inte mycket att skryta med direkt. Den är ytlig,ytlig och… mer ytlig. Men naturligtvis var inte jag heller målgruppen. Filmen vänder sig främst till det täcka könet – särskilt, hoppas jag, de i yngre tonåren. En vuxen människa tycker att detta är pinsamt. I alla fall bör man som vuxen tycka det (om man inte är av den mest ytliga typen). Nåja. Många kända ansikten ser vi förstås. Bland dem: Scarlett Johansson, Justin Long, Ben Affleck, Jennifer Aniston, Jennifer Connelly, Drew Barrymore, Kris Kristofferson och Luis Guzmán.
Legend of the Seeker (2008) såg jag – det skall erkännas – bara 18 avsnitt av. Jag struntade alltså i de sista fyra avsnitten av säsongen. Varför gjorde jag det, nu då? Jo, därför att det här är dåligt och rentav pinsamt dåligt. Jag kan absolut uppskatta Terry Goodkinds böcker, och har hittills läst de första fyra i hans serie. Men teveserien är värdelös. Den har mycket lite med böckerna att göra. Den är ytlig, förvirrande, dåligt gjord, och inte ens underhållande. Det här är skräp, och jag kommer inte se framtida avsnitt.
Roger & Me (1989) är debutfilmen av Michael Moore. Varför se det här? Tja, det kan man ju undra. Min ursäkt är att jag var nyfiken och hade lite tid över. Även om det inte är en bra ursäkt, så blir det nog också svårt att hitta en bättre. För en bra film är det ingalunda. Bara samma vinklade smetiga trams som Moore blivit känd för.
