Dead Man Walking (1995) är bra, även om den också är lite väl klichébaserad. Handlingen är näppeligen ny, och var det inte för fjorton år sedan heller. Dess kvalitet ligger i förmedlandet av känslotillstånd snarare än något annat. Som kritik mot dödsstraffet fallerar den, om den alls var menad att ha ett sådant syfte, då den laborerar med känslor snarare än förnuftig argumentation. Jag klagar inte. Känslorna når fram tack vare bra skådespeleri. Sean Penn är mycket bra i dess huvudroll, och Susan Sarandon är det likaså vid hans sida. I övriga biroller ser vi bland andra R. Lee Ermey, Peter Sarsgaard och en otippad Jack Black. För regi står dessutom Tim Robbins. Som sagt. Så länge man undviker att se filmen som en kritik av dödsstraffet, och så länge man kan uthärda det religiösa tramset, har den här filmen kvaliteter. Kvaliteterna består främst i det skickliga skådespeleriet. Med detta sagt tycker jag att den är ganska bra.