Mister Lonely (2007) sågs av en för mig egentligen oklar anledning. Kanske var det själva synopsen som lockade mig: “In Paris, a young American who works as a Michael Jackson lookalike meets Marilyn Monroe, who invites him to her commune in Scotland, where she lives with Charlie Chaplin and her daughter, Shirley Temple.” Ja, det låter väl ganska urflippat? Det är det också. Men filmen är inte för den skull bra eller intressant. Den är istället platt och tråkig.