Fäbodjäntan (1978) medför två nya insikter. Dels inser man hur larvig den svenska sexkomedi-trenden var inom den svenska filmvärlden på 60-talet. Det här är ju en senare film som tar sådana komedier “till nästa nivå”. På denna nästa nivå lär vi oss också något nytt: att falukorv minsann kan användas till både det ena och det andra. Nej, det här är förstås inte en bra film. Den var vågad och udda, men inte bra. Å andra sidan känns det onödigt att analysera något som faktiskt bara kan beskrivas som en porrfilm. Inte min typ av film och inte min typ av porr.