En dag i taget. Panikångest (1999) är bra, men den har vissa svagheter. Dels får man intrycket av att panikångest alltid medför agorafobi. Så är däremot inte fallet. Än värre får man intrycket av att panikångest kan övervinnas enkelt bara genom att man “möter sina demoner” så att säga. Det är verkligen ett budskap man inte bör sprida. Den metoden skulle nog få de flesta att må mycket sämre istället, och självmordsfaktorn skulle säkerligen öka. Det är min stora kritik av den här lilla filmen. Att utsätta sig för sådant som utlöser panikattacker skall man vara försiktig med. Även om man gör detta, och lyckas med att “övervinna sina demoner”, så betyder det inte att panikångesten kommer att försvinna. Den kan tvärtom förvärras – vilket jag tycker är enormt viktigt att påpeka. För övrigt en välbehövlig och välgjord film.