À bout de souffle (1960) lyckas jag inte tycka om, på något plan. Den förefaller mig inte direkt dålig, men ej heller direkt bra. Tyvärr är den gjord av regissören Jean-Luc Godard. Jag skriver “tyvärr” därför att detta är en legendarisk regissör som man bara inte får beklaga sig över. Ja, om man vill bli betraktad som en filmkännare med smak alltså! Därför tänker jag vara fräck nog att luta mig mot vår egen Bergman, som har sagt följande om Godard:

Godard däremot, hans filmer har jag överhuvudtaget aldrig fått någon kontakt med och aldrig begripit mig på. De har känts chosiga, struntintellektuella och stendöda. Kinematografiskt ointressanta och oändligt tråkiga. Godard är en jävla tråkmåns. Han har gjort sina filmer för kritikerna. En av dem, ‘Maskulinum-femininum’, spelades in här i Sverige och var hårresande trist.

Så skall jag klandras för att jag ogillar Godard, eller berömmas för att jag delar smak med Bergman? Därom tvista de lärda, såsom de ju oftast gör.