La vita è bella (1997) är såklart en bra film. Den kan nästan sägas ge ordet “tragikomisk” ett ansikte. Men vi har väl alla redan sett den, så jag behöver inte gå in på hur det kommer sig. I skrivande stund håller filmen plats nummer 84 bland IMDb:s topp 250 filmer. Är den värd placeringen? Det vågar jag inte påstå. Visst är det som sagt en bra film, som stundvis till och med är mycket bra, men om vi skall hålla oss sakliga så är det inget mästerverk. Vi charmas bara över hur någon kan hålla skenet uppe i en ytterligt tragisk situation. Det är förstås bara positivt att vi charmas, men förutom att filmen talar till våra känslor så är den inte bättre än många andra av samma slag. Alltså inget mästerverk, men bra ändå, och värd att ses trots att den inte förtjänar någon topplisteplacering.