The Messenger: The Story of Joan of Arc (1999) är inte en bra film. Jag tror att vi alla kan enas om det, eller hur? I alla fall verkar man i allmänhet hålla med mig här. Jag skulle vilja säga att det här är 160 minuter trams – vulgärt trams enligt någon historiker jag inte minns namnet på. Att den här filmen inte har så mycket med de verkliga händelserna att göra behöver vi säkert inte gå igenom. Att porträttet av Jeanne d’Arc är allt annat än smickrande – det står väl var och en klart. Huruvida hon var smickrande eller ej kan jag förstås inte svara på. Men här framstår hon som en fundamentalistisk galning, i behov av medicinering snarare än något annat. Varför framstår hon på det sättet? För att Luc Besson ville ha det så. I huvudrollen ser vi Milla Jovovich, och även om jag avskyr hennes karaktär, så måste jag medge att hennes prestation är bra. Kanske den enda som är bra här? Fler annorledes bra aktörer kan nämnas: Dustin Hoffman, John Malkovich och Vincent Cassel. I synnerhet de första två brukar jag tycka mycket om, men inte här. Det här är helt enkelt skräp, om än påkostat skräp.