Världens bästa Karlsson (1974) hade jag inte sett sedan jag var liten, så det var väl lite roligt att se den igen. Det är förstås inget särskilt med det här i sig. Det är barndomsminnen helt enkelt. Skulle jag inte ha sett filmen som barn, då hade det här varit slöseri med tid alldeles. Men nåja – roligt ur nostalgiskt perspektiv i alla fall.