Jag var väl “tvungen” att se Good Luck Chuck (2007) förr eller senare. Nu är den sedd. Eller nåja, den är halvt om halvt sedd, för jag struntade ärligt talat i slutet. Det här är ungefär så dåliga som filmer blir i min ringa mening. Billig töntig humor, klichéer, förutsägbarhet – den här filmen trumfar inom alla kategorier. Och det är förstås inte något bra. I övrigt sammanhang kan ju Dane Cook vara en rolig prick, och det kan även Dan Fogler. Även Jessica Alba är ganska okej här och där, låt vara att hennes kropp förmodligen är en större tillgång än hennes skådespeleri (så långt jag har koll på de respektive avdelningarna i alla fall). Nej, om Good Luck Chuck lyckas jag inte säga något särledes positivt. Tramsigt strunt är vad det är.