Det var väl ofrånkomligt att jag förr eller senare skulle se Ilsa, She Wolf of the SS (1975). Var skall man egentligen placera filmen? Är den bra eller dålig? Svårt att säga. Är det en skräckfilm eller något annat? Svårt att säga. Den exploaterar sannerligen Nazityskland, och sågs förstås på ett helt annat sätt när den kom ut. Dels var nazismen närmare i tiden, och dels var blodiga filmer något nytt. Här finns gott om explicit blodig tortyr, så kanske är det en tidig “gore”-film? På sätt och vis. Sedan finns det en hel del sexuella scener, så nakna kroppar i sadomascochistiska sammanhang är mer regel än undantag. Kan man annat än bli fascinerad av en nazi-film med sådana element? Nåja. Ilsa baseras löst på Ilse Koch, och Dyanne Thorne gör väl rollen okej. Vi märker förstås att det inte är riktiga SS-uniformer de klär sig i. Och hur kan man inte skratta åt den dåliga tyska brytningen, och åt de fula minerna? Nåja igen. Allt jag till slut vet, är att det här måste ses. Om det sedan är bra eller ej… låter jag vara osagt.