Då har man sett Det sjunde inseglet (1957) som man ju bara måste ha sett. Inte nödvändigtvis för att den är bra, men för att det är en svensk klassiker av Ingmar Bergman. Jag tänker inte dra ut på det hela till en lång recension. Risken är att man vill slå mig på käften då, inte sant? Jag är nämligen måttligt förtjust i det här. Manuskriptet är bra, men jag lyckas inte se något storartat i filmatiseringen av det. Det gör uppenbarligen de flesta andra, då filmen just nu innehar plats 82 bland IMDb:s topp 250 filmer. En sådan plats skulle jag helt enkelt inte vilja ge den. Dock roligt att se Max von Sydow i sin genombrottsroll. Här är han sannerligen ung.