För drygt en vecka sedan såg jag föregångaren och nu idag The Godfather: Part II (1974). Jag har inte lika mycket gott att säga om denna, och ärligen förbluffar det mig hur den i skrivande stund kan befinna sig på tredje plats bland IMDb:s topp 250 filmer. Jag lyckades inte få något grepp om den här 3 timmar och 20 minuter långa filmen. Jag hittade ingen röd tråd intressant nog att fästa sig vid. Kanske fanns heller ingen? Francis Ford Coppola är en bra regissör, men uppföljaren ter sig blek och tråkig jämfört med föregångaren – i mina ögon. Måhända har jag fel och förbisåg essentialiteter, det vet jag ju inget om, men som det nu verkade… så var den blek. Al Pacino är inte särskilt karismatisk, även om Robert Duvall är det en smula mer. Robert De Niro gör sig överlag bättre i nyare roller än i äldre. Mja. Jag har egentligen inget att säga, alls. Filmen tycktes mig som slöseri med tid, även om den tekniskt sett är välgjord för sin tid och så vidare. Mitt omdöme är inget särskilt. Tämligen apatiskt. Vi skall väl även nämna Diane Keaton, James Caan och Harry Dean Stanton.