A Love Song for Bobby Long (2004) var väl något bättre än väntat åtminstone. Det var minsann första gången jag såg John Travolta med vitt hår. I stort sett händer inget alls i den här filmen. Själva handlingen utgörs av samspelet individer emellan, och det är inget fel i det, men det riskerar å andra sidan att bli tunt. Och det blev tunt. Ifall man missar halva filmen så har man nog inget problem att återfinna sig i handlingen, om man säger så. Scarlett Johansson är vacker som vanligt, för övrigt.