Filmen Psychopathia Sexualis (2006) sägs bygga på det arbete som Richard von Krafft-Ebing uträttade, ja, på hans magnum opus till och med, med samma namn som filmen, utgivet 1886. Jag har inte läst verket, men det är ju bara ett uppradande av perversioner. Hur kunde man göra en film av det? Det kunde man inte. Här finns ingen handling, här finns inget över huvud taget att se. Nog för att jag hyser ett intresse för klassisk dekadens, och nog för att jag är pervers – men det finns ju gränser, inte sant? Jag är pervers med smak. Den här filmen är bara skräp.