Man får medge att Eight Crazy Nights (2002) förtjänar sitt låga betyg på IMDb. Den har väl sina små poänger, om man skall vara välvillig, men här finns inga överraskningar eller något utmärkande. Jag misstänker att det enda skälet till att den alls fick uppmärksamhet, är att Adam Sandler gör ett par av rösterna. I slutändan är det här ändå mer eller mindre skräp. Bland rösterna hör vi utöver Sandler själv Rob Schneider, Jon Lovitz och Tyra Banks.
När Paycheck (2003) kom ut sade min före detta sambo att den var dålig, så jag avhöll mig ifrån att se den. Såhär i efterhand får man väl säga att den inte alls är dålig. Ett mästerverk är det inte, men handlingen är väl uttänkt, och skådespelarna gör ett acceptabelt jobb. Jag har i princip aldrig tyckt om Uma Thurman, men Ben Affleck är helt okej. För Aaron Eckhardts del var prestationen lite under vanlig nivå dock, men vem är jag att klaga på småsaker? Paycheck är summa summarum en bra film. Övriga roller av Paul Giamatti och Colm Feore.
Jag hade Meet Joe Black (1998) i 1½ år innan det ens kom för mig att se den. Kanske delvis på grund av att den är tre timmar lång? Den hade för min del kunnat vara ännu längre. Jag vill inte låta överentusiastisk, men det här är en ganska fantastisk film. Brad Pitt gör en lysande prestation i en roll som är till synes enkel, och Anthony Hopkins är mer eller mindre oersättlig i sin roll som William Parrish. Här drivs filmen av dialoger och intriger, här sätts skådespelarna på spetsen av deras kapacitet – och de lyckas göra en superb film av en handling som annars vore platt och simpel. Mycket vacker film. Övrig roll av Marcia Gay Harden.
Yes, allesamman! Det är sant. Jag har äntligen sett klart alla tre säsongerna av House MD, och det känns bra. Nya avsnitt är att vänta i september – och nog väntar jag alltid. Det här är ju den mest fenomenala serie som producerats över huvud taget. Eller så är jag villig att tro, i alla fall. Hugh Laurie passar som handen i handsken, i rollen som Dr Gregory House.
Några särskilda förväntningar på The Contractor (2007) hade jag inte, vilket förmodligen var bra. För det här är faktiskt en helt okej film. Wesley Snipes gör en bra prestation, och handlingen är trevlig. Så mycket mer finns däremot inte att säga om den.
När jag såg trailers för Spanglish (2004) verkade den dålig. Jag erkänner att jag hade fel. När jag nu i efterhand sett filmen får jag tillstå att den är vacker – och till min förvåning är det Adam Sandler som är vackrast. Här är romantiken realistisk och intrigerna inte krystade. Det är inte utan att jag själv blir en smula känslosam i vissa scener. En härlig film, får man tillstå. Däremot är slutet avsmakligt i mina ögon. Kärleken överges, och dottern får inte studera för att hon måste vara “sin mors dotter”, vilket hon även själv håller med om till slut. Detta drog ner filmen avsevärt i min mening, men på det hela taget var den vacker. Ett rent nöje att se den.
Jag vill inte vara onödigt hård mot Smokin’ Aces (2006). Många tycker att den är fenomenal, och de är väl till del berättigade till den åsikten. Den pendlar mellan tråkiga intriger och mästerligt vackra scener. Jag upplevde den som lite rörig, men det är väl inte så farligt. Den saknar den där mästerliga nivån totalt sett, men ja, det är en bra film. Men ärligt talat, är en miljon dollar inte en väldigt liten summa att tala om, i det här fallet? Nåja, jag är tillfreds. Bra aktörer tillika: Ryan Reynolds, Ray Liotta, Ben Affleck och Andy Garcia.
Att Catch a Fire (2006) fått bra betyg på IMDb gör ingen skillnad för min åsikt om den. Det är en tråkig och ointressant film, och Tim Robbins gör inte mycket för att förbättra den. Ofta tycker jag om verklighetsbaserade filmer åtminstone för värdet i att dokumentera sanningen (om de är tillförlitliga dvs.) men här har man lyckats göra sanningen väldigt tråkig. Till skillnad ifrån många andra har jag inget övervägande positivt att komma med.
I början var The Yards (2000) väldigt seg, men den artade sig mot slutet. En okej film, får jag väl påstå, men inte så mycket mer än det. Jag tycker om Mark Wahlberg i somliga roller, men i rollen som Leo Handler tillförde han inget särskilt. Jag är heller inget direkt fan av Joaquin Phoenix som i allmänhet bara gör mig irriterad. Den här filmen hade således en hel del emot sig, men tja, den slutade ändå på bästa möjliga sätt. Jag vill inte sätta mig på tvären i onödan, så helt meningslös kommer jag inte påstå att filmen var. Den var okej. Övriga roller att nämna av Charlize Theron och James Caan.
Out of Time (2003) är en ganska dålig film. Den är tråkig och ointressant. Dessutom förstår jag inte varför Denzel Washington betraktas som en sexsymbol. Han är inte särledes sexig? Jag har heller aldrig riktigt tyckt om Eva Mendes. Nåja. Bortkastad tid mer eller mindre. Men jag såg den medan jag städade, så det verkade passa in. Bättre filmer finns onekligen att tillgå.
