Den dystre Lars Pålsson Syll

Jag vet inte om läsaren känner till Lars Pålsson Syll, men han är hur som helst professor i samhällskunskap och verksam vid högskolan i Malmö. Denne herr Syll har skrivit boken “Den dystra vetenskapen” (2001) som också bär undertiteln “Om nationalekonomins och nyliberalismens kris”. För enkelhetens skull skall jag låta bokens baksida förklara vad det hela handlar om. “Nationalekonomin har alltmer kommit att förknippas med nyliberalism. Är det bara en tillfällighet att nationalekonomer ofta kommit att förespråka nyliberala lösningar på i stort sett alla samhällsproblem, eller finns det djupare liggande förklaringar? Kan det rent av vara så att den nationalekonomiska teorin bygger på samma människo- och samhällsbild som nyliberalismen och därför utgör en naturlig och legitimerande utgångspunkt för nyliberala argument?” Om någon inte uppfattade det, så skall dessa frågor uppfattas som retoriska. Syll anser sig säkert ha vederlagt hela “nyliberalismen” i den här boken på 178 sidor. Jag hade tänkt skriva en regelrätt recension först, men det finns verkligen inte mycket att recensera. Emellertid har jag valt ut några citat som kanske tjänar att belysa detta faktum:

De frihetliga libertarianerna kallar sin frihetsdyrkan för liberal. Men med deras syn på frihet kan en Adolf Hedin, Karl Staaff eller Bertil Ohlin inte längre räknas till det liberala lägret. Kanske borde detta få oss att undra vad det är för slags liberalism som libertarianerna förespråkar. Att som många av dessa försöka omdefiniera en inhuman libertarianism och kalla den för liberalism är en ovärdig lek med ord. Låt oss kalla saker och ting vid deras rätta namn. Nazism blir inte mer rumsren för att man kallar den fosterlandskärlek. Stalinism blir inte mer tilltalande för att den kallas socialism i ett land. Lika lite blir libertarianism mer rumsren för att man försöker omdefiniera den till något den inte är – liberalism. [...] Låt mig få citera en riktig – prefixlös – liberal, Isaiah Berlin…

Och:

Deras [”libertarianernas”] pliktetik måste kompletteras med konsekvensvärderingar för att kunna ge en korrekt formulering av rättigheter och frihet.

Och:

Libertarianer har alltid varit noga med att inskränka människors rättigheter till att främst handla om den egna äganderätten och friheten att få sköta sig själv. […] Frihet måste handla om något mer än egendom.

Och:

Tyvärr visar sig libertarianer i debatter oftast vara lika inkonsekventa och förvirrade som alla andra högröstade nyliberala marknadsapologeter.

Och:

Men det nyliberala korståget kantas i dag mest av felslagna teorier och förväntningar. Allteftersom tiden gått visar det sig att verklighet och teori är två olika ting. Den nyliberala utopin har förvandlats till en dystopisk mardröm.

Och:

När allt fler i dag säger nej till marknadens flåbusar och deras penningdiktatur är det därför viktigare än någonsin att formulera en motbild till det konkurrensevangelium – och den ekonomiska teori – där pengar betyder allt och människor intet.

Och:

Nyliberalernas socialdarwinistiska moral har gjort sitt. Nu vill människor själva åter sätta gränser för hur långt marknaden och dess djungellag ska få gälla.

Och:

Rättigheter och friheter möjliggör förverkligande av våra livsplaneroch idéer om det goda livet. Men det får inte – som nobelpristagaren i ekonomi Amartya Sen påpekat – betraktas som absolut okränkbara begränsningar. […] Varför måste vi acceptera rättigheternas särställning?

Och:

Men varför ska en individs äganderätt gälla hela värdet av föremålet som hans arbete blandas med? Varför gäller äganderätten inte bara det ytterligare värde som ens arbete tillfört föremålet?

Och:

Det finns ingen Says lag som garanterar jämvikt i ekonomin och om jämvikt ändå skulle uppnås är det inget som säker att den ger full sysselsättning.

Apropå Tännsjö har jag tidigare skrivit: “I Sverige är det dock inte sådana som jag som tilldelas professurer, dessa titlar ankommer på offermentalitetens förespråkare.” Detsamma måste sägas om Syll, som fick sin professur år 2003 – två år efter att den här boken publicerats. Hur som helst talar väl citaten för sig själva. Det tjänar nog inget till att klargöra vad som är fel med dem, för begriper man det inte redan lär man aldrig göra det. Om några frågetecken uppstår hos läsarna är det bara att skriva en kommentar, så skall jag försöka räta ut dem. Det finns ju en glad vetenskap också. I det här fallet är det inte Nietzsche som står för den, utan liberalerna.

7 kommentarer till “Den dystre Lars Pålsson Syll”

  1. Gustav

    Hehe. Tja, det behöver ju inte pekas ut, men en rolig detalj som är symptomatisk är ju följande:

    Den här killen gnäller en hel del över att han tycker sig se att det är värderingar inbakade i nationalekonomin och sedan avslöjar han att han själv inte kan undvika desamma – han verkar ju t ex önska full sysselsättning, som inte alls behöver vara ett mal i sig för ett fungerande ekonomiskt system.

    Slutsats: Det är inte fel om vetenskapen skulle vara vinklad – den bör bara vara vinklad at samma hall som Syll?

    Och dystopi? Jag vet nog inga som är sa glada och lättsinniga som nyliberal/libertarianer, atminstone i min vänskapskrets! :)

  2. ddd

    en ideologibefriad vetenskap är lika naivt som att tro att nyliberalism socialm eller ekologism är en sann vetenskap
    Sluta basunera ut pappas åsikter. Vidga vyerna och leva lite mer filosof is tället.

  3. Henrik Sundholm

    Vet inte på vilket sätt din kommentar motiverades här. Jag har aldrig förespråkat en “ideologibefriad vetenskap”. Jag har inte heller kallat vare sig liberalism eller socialism eller ekologism för “en sann vetenskap”. Och vems pappa du talar om tänker jag inte spekulera kring.

    Men leva som filosof, det tänker jag!

  4. Mike

    Vill du leva som filosof så skall du nog helst undvika meningar som denna:

    “Det tjänar nog inget till att klargöra vad som är fel med dem, för begriper man det inte redan lär man aldrig göra det.”

    Knappast ett intersubjektivt godtagbart argument. Utveckla istället noga varför du tycker som du tycker, och generalisera inte in ev. motparter i dumstrutsfållan, för det ser bara a-filosofiskt ut. Du kan ha rätt, och du kan ha fel, och bedömningen som din text utgör gör mig none the wiser.

  5. Henrik Sundholm

    Själv tycker jag i alla fall att citaten av Syll talar sitt tydliga språk. Jag utgår från att bloggens besökare har både ett fungerande omdöme, och förmågan att läsa innantill. (Kanske är det naivt…)

  6. Darr Furr

    Noterar att du inte nämnde att Syll även är filosofie doktor i ekonomisk historia, ekonomie doktor i nationalekonomi och även docent i ekonomisk historia.

    Vidare så uppfattar jag inte vad du vill säga med dina kommentarer, du verkar förutsätter att läsaren har samma ideologiska grund som dig själv?

  7. Henrik Sundholm

    Jag tycker inte att tjusiga titlar ursäktar dumhet av citerad kaliber; om något är det i så fall komprometterande. Som jag skrev ovan tycker jag det räcker att låta Syll tala för sig själv i det här sammanhanget. Jag förutsatte väl egentligen bara sunt bondförnuft hos läsaren, men en frihetlig värdegrund underlättar förmodligen för att begripa vidden av Sylls nonsens.

Lämna en kommentar