Kort om rasism, mångkultur och islamofobi

Tre ledord i en debatt härförleden: rasism, mångkultur och islamofobi. Här följer några spridda och aningen förbittrade kommentarer:

Att regurgitera fraser i stil med ”alla är lika mycket värda” gör ingen nytta; den blir inte mer sann bara för att man säger den om och om igen. De flesta är förmodligen övertygade om att det är ett hyvens och rättskaffens ideal med goda konnotationer, men knappast någon tror på det. Minsta småglin vet att mamma och pappa är värda mer än killen som knuffas och säger elaka saker i sandlådan. Varje i det närmaste hederlig vuxen gör skillnad på folk och folk efter vad de säger och gör. Ingen vuxen skulle exempelvis, efter att ha redogjort för Tyskland 1933-1945, säga till småglinet ifråga att det har samma värde som Adolf Hitler (eller som de som följde i hans ledband).

(OK, måhända finns det kanske ett och annat undantag. En kristen skulle till exempel förklara för barnet att det bär på ursprunglig synd, och att det därför djupast sett är lika moraliskt korrupt som alla andra människor, Adolf Hitler och hans efterföljare inkluderade. Men en sådan kristen tillhör ej heller kategorin ”i det närmaste hederliga vuxna”.)

Frasen ”alla är lika mycket värda” beskriver inte sakernas tillstånd. Den beskriver inte heller ett utopiskt men eftersträvansvärt ideal. Den gör gällande att de som är mest goda, egentligen är lika usla som de mest onda (och att de mest onda, egentligen är lika lovvärda som de mest goda). Dess verkliga innebörd är nihilism:  alla har samma värde oavsett vad de säger och gör; oavsett hur vänliga, ärliga och produktiva de är, och oavsett om de torterar sina medmänniskor för blotta njutningen av att se dem lida. Begreppet ”värde” har därmed spelats ut och moralen blivit betydelselös. För att parafrasera Dostojevskij: om alla har samma värde, är allt tillåtet.

Och det finns inte det minsta som är hyvens och rättskaffens med en sådan syn på människan.

Vad rasister anbelangar, består inte deras felsteg i att tillmäta olika människor olika högt värde. Jag gör det. Du också, för den delen. Rasisten använder fel måttstock när han avgör vari människovärdet består: han bryr sig inte om handlingar, utan stirrar sig blind på härkomst och pigmentering. Det är skillnad på att döma en människa på grund av vad hon uträttat (vare sig hon uträttat nobla stordåd, avskyvärda brott eller något däremellan), och på att döma henne efter var och av vem hon råkade födas.

Mångkultur är inte i och för sig något bra eller dåligt; det är endast en emergent följd av att människor förflyttar sig över kulturella gränser. Huruvida det är bra eller dåligt (i moralisk mening) beror på vilka kulturer det rör sig om. En kultur baserad på t.ex. dalahästar och midsommarfirande är inte jämlikt moralisk med en kultur där kvinnor piskas eller hängs (eller rentav stenas) för att de talat med andra män än sina makar. Medan den förra är harmlös, är den senare människofientlig. Och den som till äventyrs har mage att kalla mig rasist för detta, blottlägger endast sitt eget kvinnoförakt.

Precis som det är legitimt att värdera olika människor olika mycket baserat på deras förtjänster (och i förlängningen även deras kulturuttryck), är det legitimt att kritisera deras religiösa övertygelser. En religion kan kritiseras för att vara irrationell, och för att ålägga dess anhängare att begå ondskefulla handlingar. Framförandet av en sådan kritik (må den träffa mitt i prick eller vara helt felaktig) är inte ett uttryck för fobisk rädsla.

Jag har viss fobi för getingar och andra surrande småkryp, men det skulle inte komma mig för att fälla något moraliskt omdöme över dem. Jag har aldrig observerat någon annan göra det heller. Att fälla moraliska omdömen över människor som begår (eller stödjer andra som begår) illasinnade handlingar har jag däremot inget problem med. Det gör mig inte till nazismofob, kommunismofob eller Breivikofob. Lika lite gör det mig till islamofob. Anklagar man islamkritiker för att endast uttrycka fobisk rädsla, hör man inte till ovan nämnda grupp av i det närmaste hederliga människor.

Sådana stickord använder man när man inte kan bemöta kritiken på ett sakligt sätt.

8 kommentarer till “Kort om rasism, mångkultur och islamofobi”

  1. Filip Björner

    Ja, att upphöja alla till ett påstått lika värde är detsamma som att föringa alla ned till den uslaste människans nivå. Sådan är egalitarianismen.

  2. Frasse

    Kan hålla med i kritiken mot egalitarianismen till viss del, samtidigt som man måste erkänna att en människas handlande också är en produkt av miljön den vistas i. Man måste förstå att människor som begår brott väldigt ofta mår psykiskt dåligt på ett eller annat sätt.

    Din förståelse för kulturbegreppet är ju oerhört naiv. Du kan inte ställa upp “dalahästar och midsommarfirande är inte jämlikt moralisk med en kultur där kvinnor piskas eller hängs (eller rentav stenas)”. Då kan man ju lika gärna skriva att vissa kulturer suger ut tredje världen och tvingar kvinnor att gå i obekväma skor för att passa in.

    I alla kulturer finns nyanser.

  3. Henrik Sundholm

    Människans handlande är absolut inte en produkt av den miljö hon vistas i. Miljön kan influera och inspirera till handling, men den framtvingar inte handlingar. Människan är således ansvarig för sitt handlande trots att hon lever och verkar i en miljö av något slag. Hur bra eller dåligt man mår är inte särskilt relevant. Om Hitler var deppig eller rent självmordsbenägen ursäktar det ingenting. (Ok, eftersom han begick självmord så var han väl självmordsbenägen, men det var såvitt historien förtäljer av andra skäl än depression.)

    Min förståelse för kulturbegreppet är essentialistisk. Det finns företeelser som är så goda respektive onda att de ensamt utgör tillräcklig grund för moraliska omdömen. Vi bryr oss exempelvis inte om att Hitler var snäll mot sina hundar när vi fördömer hans karaktär. Hans brott mot mänskligheten är så pass allvarliga, att vi inte ens behöver lägga sådana futtigheter i vågskålen. Man kan säga: “OK, visst torterar vi kvinnor till döds om de pratar med andra män än sina makar, men i er kultur anses det ju fint att gå i obekväma skor!” Men det säger ju bara att man avskyr mode och tycker det är relativt okej att plåga livet ur människor. (Att västvärlden “suger ut” tredje världen är inte ett sant påstående.)

    Innan man säger att det “finns nyanser” i alla kulturer, kanske man bör ha ett proportionerligt exempel redo. Vad för svenska kulturuttryck är lika illa som (eller värre än), säg, det offentliga dödandet av människor som slutar tro på den av staten erkända religionen?

  4. abc123

    “råkade födas”

    Ingen “råkas födas”. Det är inte så att en “själ” placeras ut till ett slumpmässigt land. Det är inte så att vem som helst lika gärna kunde fötts i Indien, men ändå varit samma individ. Ingen föds som ett blank blad. Personlighetsdrag är till viss del ärftliga. Eller stödjer du “tabula rasa” konceptet, att varje individ är ett helt blank blad vid födsel?

  5. Henrik Sundholm

    Jag har inte påstått att födslar sker slumpmässigt; jag påstår att man inte kan rå över var, när och av vem man själv råkar födas. Och man föds inte utan arvsanlag; däremot föds man utan kunskap om sin yttervärld.

  6. spice

    Att alla människor är lika värda borde väl betyda att alla har lika rättigheter.

  7. John Eriksson

    Intressant läsning. Egentligen helt ointressant för diskussionen, men visst suger vi ut tredje världen. Och framför allt Kina. Enda anledningen till att det är billigare att producera saker där är för att de inte behöver bry sig om människor och miljö.

    Det viktiga i diskussionen tycker jag är att alla ska dömas lika inför rättvisan, oavsett ursprung, hudfärg eller ekonomisk status. Att kalla det för människors lika värde är riskabelt för att det gärna tolkas som oerhört mycket mer.

    Samtidigt har vi ett jättestort problem när vi har över en halv miljon människor från andra kulturer i Stockholms närförorter. Husby var på 70-80 talet fina skolboksexempel på hur nya förorter skulle byggas. Av innevånarna är 90% folk som har annat kulturellt ursprung och inte födda i Sverige. Anledningen till att de flytt sina kriget och tortyren i hemländer och hamnat i Sverige är oftast kulturella motsättningar med deras grannländer. De har ju också flytt från konflikten. Till samma förort till Stockholm. Kulturskillnaderna är kvar. Det enda som gör att det inte är krig här är att antalet människor som stöder konflikten är färre. Men i den här takten med 30000 nya om året till Stockholms närförorter kan våldet bara trappas upp. Alla som lämnar konflikten tar en liten del av den med sig, även om de inte vill det.

    Är jag rasist för denna åsikt? En del tycker det. Men jag tycker fortfarande att alla ska behandlas lika inför rättvisan, oavsett ursprung, hudfärg eller ekonomisk status. Och det var väl egentligen det vi menade med allas lika värde?

  8. Jerker B.

    Så här tänker jag: Det finns två konkurrerande värdeteorier. Dels den objektiva, som hävdar att det finns objektiva värden som alltså är oberoende av en mänsklig värderare. Somliga tror på en fiktiv, absolut opartisk värderare, andra tror på gud eller intrinsikalism. Det är i denna tradition eller miljö som det faller sig naturligt att tala om alla människors lika värde. Ja eftersom värderaren är absolut opartisk får ju alla människor lika värde.

    Den andra värdeteorin är den subjektiva. Den hävdar att värden uppstår då en subjektiv värderande människa värderar något. Det kan inte finnas opartiska värderare eftersom människor alltid är partiska till förmån för det de föredrar. En partiskt värderande människa som tvingas leva i ett samhälle tillsammans med andra människor måste, om han vill behålla sin valfrihet, sitt liv eller sin skörd hävda att han har rättigheter, som andra människor inte får kränka. Rättigheter hör alltså ihop med den “partiska” värdeteorin.

    De objektiva (eller de opartiska) har en tendens att förespråka altruism. Eftesom alla är lika mycket värda finns det alltid någon förfördelad stackare för vars skull det är ädelt att offra sig. Eller något stort intrinsikalt värde för vars skull det är rätt att offra både sig själv och andra. Kollektivism.
    I mångkulturssammanhang ligger det nära till hands för den här gruppen att hävda att vi alla ska leva i ett mångkulturellt samhälle (eftersom alla människor har samma värde). Från den utgångspunkten är det troligen lätt att intala sig själv, eller hävda i debatt, att alla som inte förstår vitsen med massinvandring eller “mångkultur” är “rasister” eller “främlingsfientliga”.

    Men den som istället tänker utifrån “partiskt värderande människa” är givetvis inte rasist. Han tänker bara i termer av rättigheter snarare än likavärde. Han vill värna sin integritet.
    För honom är det en självklarhet att svenska staten skall vara partisk till förmån för sina medborgare och om han inte ser någon uppenbar nytta med invandrare så kommer han antagligen att ifrågasätta invandringen. För den partiske är det självklart att alla människor har samma mänskliga rättigheter. Rättigheten att vara partisk för sina egna och sin egen grupps intressen är liksom själva vitsen med hela hans livsåskådning.

    Tanken att all jordens folk i kraft av sitt påstådda “likavärde” skulle ha “rätt” att bli medlemmar av staten Sverige eller kommunen Södertälje går inte ihop med den partiskt tänkande människans föreställningsvärld. Men det har ju inget med rasism eller främlingsfientlighet att göra. Rasism är väl ett begrepp som hör ihop med det objektiva paradigmet. Rasister menar väl att det är en objektiv sanning att vissa folk är mer värda än andra. Rasism är kollektivism, befinner sig i en annan värdeteori än rättigheternas sfär.
    Värderelativism är alltså en förutsättning för rättigheter och individualism.

Lämna en kommentar