Ja till livet – och till abortmöjligheter

Jag har redan sagt det mesta jag vill säga angående abortfrågan, i mitt inlägg “Mamma – med rätt att döda“. Några ytterligare kommentarer verkar dock kunna vara på sin plats. Någon skrev till mig:

Du måste gilla Kina, där man tar ut fostrets huvud och punkterar det. För det är väl först efter att det kommer ut som det är en människa? Jävla pajas, typiskt internetfilosofer som inte levt livet på riktigt utan tror på en massa teorier. Var med om en abort på riktigt så kan du känna hur det känns.

Sådana här invändningar förbryllar mig. Jag har upprepade gånger skrivit att frågan om när ett foster kan betraktas som människa är irrelevant. Man kan betrakta fostret som jämställt en vuxen individ om man så vill – men ingen vuxen individ har rätt att leva inuti en annan människa mot dennes vilja. Sådana resonemang är vid sidan av poängen, ämnade att spela på känslosträngarna. Vet ni vad som spelar på mina känslosträngar? Påståendet att en gravid kvinna skall behöva utstå nio månader med barnet i sin livmoder, födseln av barnet och de därpå följande tjugo åren med att ta hand om barnet – trots att det är oönskat. Måste man inte vara ganska misantropisk för att med gott samvete saluföra en sådan idé? Vissa menar att man per automatik vill ha barn ifall man har sex utan preventivmedel. Vill någon som ramlat av sin cykel ha uppskrapade knän? Vill den som gillar att sola få hudcancer? Det är naturligtvis fråga om risktagande, men vi tar varje dag olika risker när vi går över en gata eller sätter oss i en bil. Man vill inte för den skull råka ut för en olycka. Det är däremot sant att man i den här frågan är herre över sitt eget öde, vilket gör att det är ganska korkat att bli gravid när man inte vill bli det. Det är dock den gravida kvinnans ensak och irrelevant för frågan. Behöver man vara med om en abort för att ha någon rätt att uttala sig om aborter? Nej, givetvis inte. Man behöver bara ha kunskap om vad en abort är för något, och den kunskapen har jag. Om min flickvän skulle bli gravid, och vi inte önskar barnet, skulle jag utan tvivel advocera en abort. Även min flickvän skulle göra det, eftersom hon är rationell nog att inte vara motståndare till aborter. Måste jag gilla Kina för att jag gillar abortmöjligheter? Verkligen inte. Kina är en socialistisk diktatur medan jag är liberal. Det är knappast så att jag gillar alla länder i vilka man sysslar med aborter. Någon annan har sagt följande:

En successiv straffskärpning vid medhjälp till abort ska bidra till efterlevnad av abortförbud. Slutligen måste ett abortförbud ersätta nuvarande abortlagstiftning. Medicinska och sociala skäl ska tillåta abort i särskilda fall. En kvinnas rätt till egen kropp ska inte vara överställd en ofödd individs rätt till liv.

Jag står för kursiveringen av den sista meningen. Man talar mycket om att själva antalet aborter som utförs är ett problem, även om man inte vill kriminalisera ingreppen. Det är förstås inget problem om miljoner kvinnor gör abort, eller vilken siffra men än vill slå till med (jag tänker osökt på “billions and billions” à Carl Sagan). Det enda jag har ett problem med är i så fall den förstatligade sjukvården, men det är en annan historia. Varför är antalet aborter ett problem, om abortfrågan i sig inte är det? Är det hemskt med miljoner foster som aldrig får födas? Den kvinna som inte har sex eller har skyddat sex tillåter ingen graviditet att uppstå i hennes livmoder – är det också fel? I en manlig ejakulation förekommer mellan 40 och 250 miljoner spermier i sädesvätskan – är det massmord för en man att onanera? Om spermier inte är människor, varför rör det sig om en “människa” när spermien befruktas av kvinnans ägg? Och så vidare – resonemanget kan dras ut ad infinitum och in absurdum. En sak är säker: de enda som är motståndare till abortmöjligheten är misantroper, må de sedan vara katoliker eller allmänna “Ja till livet“-anhängare. Den av mig kursiverade meningen i citatet ovan är intressant: skall en ofödd individ ha en rätt till liv, som inte överställs moderns rätt till liv? Någon har en gång sagt till mig att “jag tror inte fullt ut på ’marknadens heliga kraft’ då marknaden endast består av de levande”. Kanske är det något i den stilen man nu far efter, för en liberal kommer inte att tillskriva ofödda foster några rättigheter som inte är direkta konsekvenser av moderns rättigheter. Hur kan en ofödd ha rätt till liv? Hur kan det som saknar liv har rätt till liv? När en liberal talar om rätten till liv menar denne sannerligen rätten att behålla livet. Kanske vill man attribuera mina barnbarn med rättigheter, trots att jag inte har några och kanske aldrig kommer att få några? Det måste helt enkelt sägas: en kvinnas rätt till sin egen kropp är det enda som spelar någon roll för abortfrågan, och den rätten är absolut.

10 kommentarer till “Ja till livet – och till abortmöjligheter”

  1. Lisa

    “Även min flickvän skulle göra det eftersom hon är rationell nog att inte vara motståndare till aborter”

    Javisst är det hennes självklara rätt att göra abort om hon skulle vilja det, det ifrågasätter jag inte.

    Men Henrik Sundholm, man är inte per automatik “motståndare till aborter” för att man inte vill göra abort själv. En motståndare till aborter är en person som vill lägga sig i eller lagstifta om huruvida andra kvinnor ska göra abort eller inte. Din definition av “motståndare till aborter” var nog den konstigaste jag hört, majoriteten av alla kvinnor i Sverige, ca 80% föder barn under sin livstid, betraktar du verkligen alla dessa som abortmotståndare enbart för att de inte valde abort flör sin egen del åtminstone vid ett tillfälle?

    De flesta människor i Sverige värnar trots allt om aborträtten och ändå föds det över 100.000 barn varje år i landet. Är alla dessa 100.000 kvinnor som väljer att INTE göra abort abortmotståndare?
    Nej, knappast.

    För övrigt finns det faktiskt aktiva abortmotståndare som själva gör abort och sedan fortsätter att vara abortmotståndare, det kanske du också har hört talas om.
    Precis som det finns politiker som propagerar om hårda tag mot allt drogbruk och sedan själva röker marijuana på sina villafester, no names…

  2. Henrik Sundholm

    Haha. Nu tolkar du in något jag inte skrivit. Däremot finns det inte aktiva abortmotståndare som själva gör abort. De är inte aktiva abortmotståndare utan bara aktiva hycklare ^^

  3. Abortfrågan i repris « Henrik Sundholm

    [...] tidigare skrivit om ämnet i “Ja till livet – och till abortmöjligheter” och “Mamma – med rätt att [...]

  4. Fredrik

    Om den springande punkten är att ingen “individ har rätt att leva inuti en annan människa mot dennes vilja” – då måste du acceptera att om jag låser in dig i mitt hus med ett tidslås som öppnas efter 9 månader, så är det moraliskt okomplicerat att döda dig när jag vill. Jag har min fulla rätt att ångra att jag låste fast dig vid mig (min egendom), att hävda att jag inte har rätt att döda dig är sadism. (och för att förekomma din invändning, nej kidnappningsmomentet har ingen betydelse för resonemanget – båda individerna är placerade i denna situation och vi kan inte utgå från att det ofödda barnet vill befinna sig i denna situation.)

    Jag är glad att diskussionen kan föras på denna nivån. Att fastna vid diskussionen huruvida vissa människor har människovärde och andra inte, är inte speciellt fruktbart, av den enkla anledningen att den som anför något annat är uppenbart korkad alt. intellektuellt oärlig. Antingen är man en levande individ och medlem av arten homo sapiens (med samma moraliska värde som samtliga övriga individer av samma art), eller så är man det inte. Bra att du kommit till den insikten.

    Spermier är inte människor. En individ tillhörande arten homo sapiens med unikt DNA, skiljt från modern är en individ med människovärde.

    Att du blir arg när du diskuterar abort är antagligen för att du inte vill tänka igenom frågan helt utan enkelt har anammat din idol Per-Olof Samuelssons resonemang i frågan. Blir extra tydligt när du använder dig av samma vokabulär som han. Exempelvis “sadism” etc. (Säger inte att det nödvändigtvis måste vara därför du blir arg, men jag känner igen en försvarsmekanism när jag ser den)

  5. Henrik Sundholm

    “Att du blir arg när du diskuterar abort är antagligen för att du inte vill tänka igenom frågan helt…”

    Spekulera kan man. Men hellre än spekulera, kan man ju alltid fråga. Och som man frågar får man svar. Att jag blir arg när människor beter sig illvilligt mot gravida kvinnor, det har att göra med mitt intima förhållande till moralfrågor, d.v.s. att jag är känslomässigt investerad i dem. (Detta bör i och för sig ha framgått av inlägget.)

    “…din idol Per-Olof Samuelsson…”

    Att han var min “idol” var mer än jag visste. Snarare någon jag hämtat en del inspiration från, och som jag hyser intellektuell respekt för. Men det är klart. Om inte intellektuell respekt ibland fick vara synonymt med blind idoldyrkan, då skulle det ju bli svårare att komma med dessa spydigheter…

    “Blir extra tydligt när du använder dig av samma vokabulär som han.”

    Jovisst. Att både jag och POS menar att abortmotstånd är ett slags sadism, det befäster onekligen min intellektuella respekt – f’låt, idoldyrkan – här!

    (Ja, det där “förlåtet” var en fullt medveten efterhärmning av hur POS brukar skriva, bara så du inte tror att jag endast snott ett enda ord av honom!)

  6. Per-Olof Samuelsson

    Om det inte är sadism att tvinga kvinnor att föda fram oönskade barn (och att hindra våldtagna 13-åringar från att göra abort, ett exempel som diskuterats här tidigare), då vet jag inte hur grym en människa ska vara för att man ska ha lov att klassificera henne som “sadist”.

    Men jag har ju faktiskt också kommit med en “alternativ förklaringsmodell” här: att abortmotståndare är så fullständigt avskärmade från verkligheten att de överhuvudtaget inte bryr sig om vad deras idé har för implikationer i verkliga livet. (Vilket som är värst kan ju alltid diskuteras.)

    Dessutom har jag betonat att abort är en nödlösning. Men det är en nödlösning som måste få finnas.

    Dessutom är det OK att ha mig som idol, så länge de inte urartar till alltför devot idoldyrkan.

    “Jag har talat och räddat min nattsömn.” (Hoppas jag.)

  7. Fredrik

    Per-Olof Samuelsson:
    Jag tolkar Per-Olof Samuelsson som att han anser att det finns mer fundamentala rättigheter än individens rätt till sitt eget liv. Är det korrekt uppfattat? Ger rationell egoism utrymme för godtyckligt dödligt våld mot sina egna barn?

    POS talar om avskärmning från verkligheten. Titta på bilder/filmer på http://www.abortnej.se/ – DET ÄR VERKLIGHETEN! (eller för den delen, läs om fosterutveckling – jämför sedan med tidpunkten för abort – ca 36 000 människor mördas legalt varje år i vårt land – och du kallar abortmotståndare för verklighetsfrånvända?) Oskyldiga barn dödas med godkännande av sina egna mammor! Detta sker utan att mammornas liv är hotat (är mammans liv hotat har hon naturligtvis rätt till självförsvar). Verkligare än så här blir det väl knappast?

    Abortförespråkarna vill tillåta tillfogande av dödligt våld (med påföljande smärta) på tveklöst oskyldiga människor – om de njuter av detta kan vara osagt – men denna åsiktspositionering torde oavsett ligga närmre definitionen av sadism. Är vi båda sadister?

    Om det inte är ok för en mor att leja en mördare att döda sitt fullvuxna barn (oavsett om det är resultat av en våldtäkt), hur kan det då vara ok att leja mördare att döda sitt ofödda barn? Vari ligger den moraliska skillnaden mellan det ofödda barnet och det födda?

    Om det istället är “parasiterandet” som är problemet, så anser jag att mitt ovannämnda resonemang (som kan förfinas ytterligare, men principen är densamma) med all tydlighet visar ohållbarheten i det resonemang Henrik Sundholm anför. Förutsatt att man anser att individens rätt till sitt eget liv är den mest fundamentala rättigheten – men så var tydligen inte fallet för Herr Samuelsson?

    Henrik Sundholm: Jag ber om ursäkt om min kommentar tolkades som spydig.

  8. Carl Svanberg

    Den falska (och obevisade) premissen bakom Fredriks resonemang är att embryon och foster är människor. Det är de inte. Det är ett faktum som vi direkt kan varsebli. Det finns _inga relevanta likheter_ överhuvudtaget; till att börja med är en människa qua människa en separat entitet, en fysiologiskt oberoende varelse, dvs fysiologiskt oberoende från sin mamma. Och när man börjar identifiera _detta varseblivbara faktum_ i _ljuset av allt annat vi vet om att vara en människa_, blir det bara _mer_ uppenbart. Människor har rättigheter, inte embryon och foster. Därför är abort inte mord. “Case closed”.

  9. Carl Svanberg

    Här ser vi för övrigt ytterligare ett bra exempel på det här med att hålla sig till kontexten. För vad är det för kontext som får oss att bilda begreppet människa? Är det observationer av faktiska människor som vi ser runt omkring oss? Eller är det små cellklumpar som vi inte förrän ganska nyligen kunde börja observera långt innan födseln? Vidare, vad är det för observationer som ligger till grund för principen om individens rättigheter – en princip som faktiskt ligger till grund för objektivisternas erkännande av kvinnans rätt till abort? Var det observationer av de metafysiska, sociala och politiska relationer som faktiska människor, alla de vi ser runt omkring oss, lever och verkar i, människor som – om vi observerar och integrerar – behöver vara fria för att leva och blomstra, eller var det observationer av varelser som befinner sig inuti mammas mage och som behöver ingen handlingsfrihet alls för att leva och blomstra? Svaret ligger i frågan.

  10. Per-Olof Samuelsson

    “Case closed”, som sagt. Och den enda anledningen till att någon hävdar något annat är att denne någon vill ha sina kladdiga fingrar i andra människor intimaste privatliv och i främmande kvinnors livmödrar.

Lämna en kommentar