Till den fria invandringens försvar

Frågan om invandring diskuteras ofta, och åsikterna delar sig även liberaler emellan. Alltså kan det vara påkallat att säga några egna ord om saken.

Till en början måste vi konstatera att liberala idéer stödjer fri invandring. Sverige som land ägs inte av någon; ingen har rätt att avgöra vem som får och inte får flytta hit. Du eller jag bör få hindra en utlänning från att flytta hit, lika lite som vi bör få hindra svenskar att flytta inrikes från stad till stad, eller från hem till hem inom samma stad. Alla har rätt att resa fritt, och man kränker inga rättigheter när man köper eller hyr en bostad, bara genom att komma från utlandet. Med andra ord: om en invandrare vill bosätta sig i Sverige är det en sak mellan honom och den person som säljer eller hyr ut bostaden ifråga. Vill inte en viss bostadsägare eller hyresvärd ha vederbörande invandrare som kund – då bör vår invandrare vara fri att söka upp andra. Ingenstans har politiska ingrepp någon plats i ekvationen.

Men nu finns det alltså många som ser annorlunda på saken.

Somliga motiveras – det måste sägas – av rasism eller generell främlingsfientlighet. De vill inte att några barbariska folk skall komma och förstöra vår civilisation och vår kultur; att tillåta fri invandring vore att importera intolerans. Då kan man fråga sig om inhemsk intolerans håller en högre kvalitet än utländsk, eller vad som nu gör den svenska intoleransen bättre. För nog är det väl ganska intolerant att kalla alla invandrare för barbarer? Visst är det väl en smula (och kanske rentav mer än bara en smula) intolerant att utgå från att alla invandrare vill förstöra vår civilisation? Det finns i och för sig saker man inte bör tolerera – såsom kränkandet av individers rättigheter. Tro det eller ej, men även invandrare är individer, och även de har rättigheter. Att stänga gränserna för dem är faktiskt ett brott mot deras rättigheter.

Uttrycket att ”importera” intolerans eller barbari (eller vad det nu är) förekommer rätt ofta. Men det är naturligtvis inte så att ett land med fri invandring importerar folk från andra länder, som om de vore något slags beställningsvaror. Det enda fri invandring betyder, är att invandringen är fri. Det vill säga: individer från andra länder är fria att resa och/eller flytta hit, om det är vad de själva vill göra. Något barbari skall de förstås inte vara tillåtna att orsaka, om vi med det menar att de kränker andras rättigheter. En invandrare som begår brott skall ställas inför rätta precis som vilken människa som helst. Det enda liberalismen säger här, är att invandraren inte begår ett brott enbart genom att flytta hit. Tvärtom är det alltså ett brott mot hans rättigheter, att hindra honom från att göra det.

Ibland hävdas också att vi inte kan ha fri invandring, därför att miljoner av aggressiva muslimer då kommer att största välfärdsstaten till förmån för en teokratisk diktatur. Jo, med tanke på hur arabvärldens muslimer beter sig har jag viss förståelse för den rädslan. Men om det är så att miljoner av aggressiva muslimer bara väntar på att få störta den svenska staten – vad hindrar dem från att göra det redan nu? Inte kan det väl stämma att vår invandringspolitik är allt som hindrar dem? (Om Polen haft en stramare invandringspolitik i slutet av 1930-talet, hade det förhindrat invasionen från miljoner av tyskar?)

Många hävdar att invandringen måste begränsas på grund av bristande integration i samhället. I så fall antyder man att segregation är ett brott – vilket det inte är. Att till exempel inte kunna svenska innebär förstås ett handikapp, men det är inte ett brott; det kränker ingens rättigheter. Man bör få invandra till Sverige och leva här, oavsett vilka språk man kan eller inte kan. Emellertid får man också möta konsekvenserna av sin språkliga begränsning, bland annat i form av segregation. Sedan samma princip för invandrare som vill bo bland andra invandrare etc. Segregation är inte ett problem i sig. Det är ett problem för invandrare som inte vill vara segregerade, och då är det först och främst deras eget ansvar att försöka integrera sig själva med andra svenskar och med svensk kultur. (Jo, det finns politiska orsaker till segregering också, men i ett liberalt samhälle är inte segregering ett politiskt problem.)

Den kanske vanligaste protesten mot fri invandring säger att utlänningar inte skall få komma hit och sko sig på Sveriges generösa bidragssystem. I ett liberalt land blir det en icke-fråga, eftersom ett sådant land saknar bidragssystem av dagens snitt. Om en invandrare får möjlighet att sko sig på bidrag är det något som betalas ut frivilligt till honom, och därvidlag uppstår inget problem då ingen tvingas att bidra till hans uppehälle.

Nu kan man invända att jag gör det lite väl lätt för mig. Visst är det här en icke-fråga i ett genuint liberalt samhälle, men vi befinner oss ännu långt därifrån. Bör man tillåta fri invandring under dagens välfärdsstat? Uppstår inte en situation där vi måste väga skattebetalarens rätt till sina pengar mot invandrarens rätt att flytta var han vill? Ja på den förra frågan och nej på den senare; primo för att det inte finns någon nödvändig konflikt mellan rättigheter, secundo för att man kan organisera en liberal reform på ett sätt som gör det omöjligt för invandrare att lyfta skattebidrag. Allt man behöver göra är att införa en regel om att den som tar emot bidrag måste ha bott i landet så och så länge, haft den eller den inkomsten, o.s.v. På så sätt är det möjligt att kombinera fri invandring med välfärdsstat. De som flyttar hit ges inte möjlighet att sko sig på andra, åtminstone inte utan vidare, men invandringen är ändå fri, och välfärdsstaten är ändå en välfärdsstat.

Den här lösningen är naturligtvis på flera sätt långt från idealisk. Till exempel lär ökad brottslighet bli ett problem eftersom invandrarna måste arbeta trots att få arbeten (eller snarare anställningar) står att finna. Om man vill råda bot på detta sakernas tillstånd gör man det lämpligen med fler liberala reformer; t.ex. bör man avskaffa arbetsgivaravgifter, LAS, de facto minimilöner, och andra regleringar som är direkta orsaker till strukturell arbetslöshet. Man måste inse att regleringar inte är isolerade företeelser; de påverkar varandra. När man börjar nysta upp trasslet märker man att det inte räcker att bara dra så hårt man kan i en enda tåt. Det blir nödvändigt att dra i flera tåtar samtidigt för att motverka knutar och ytterligare trassel – men det är inte ett argument för att låta bli att försöka reda ut trasslet, eller för att ge upp när man påträffar en knut eller två. Tvärtom är det ett argument för att välja ett så effektivt och rationellt förfarande som möjligt, med andra ord att låta en liberal reform följa på andra. Likafullt måste man börja någonstans. Jag säger inte att fri invandring måste vara den allra första tåten man drar i, men också att det inte, som många menar, är omöjligt att över huvud taget prioritera frågan.

För att det inte skall råda några tvivel kring den saken: det minst idealiska med att förena fri invandring med välfärdsstat är naturligtvis att man behåller välfärdsstaten. En politik som aktivt kränker individers rättigheter kan inte betraktas som idealisk. Däremot är en liberal reform bättre än ingen liberal reform. Mitt förslag ovan syftar bara till att visa att reformen är möjlig, även innan eller utan att först ha avvecklat välfärdsstaten. Som allra minst bör Sverige öppna sina gränser för asylsökande från krigsdrabbade länder. Att på rådande sätt klippa av en människas kanske sista livlina är djupt omoraliskt, och oroar man sig för ekonomin går det väl utmärkt att prioritera nödställda immigranter över bidrag till slipstensmuseer eller kommunala bowlinghallar. Ej heller det är en idealisk lösning. Men det vore ett bra steg bland flera, och min poäng har framför allt varit just den – att migrationspolitiken kan liberaliseras, och att liberala reformer vore önskvärda.

8 kommentarer till “Till den fria invandringens försvar”

  1. Feminix

    Vilket parti skulle vilja tala om för svenska folket att det liberala idealet är att avskaffa vår fina välfärd, vår trygghet, vårt omhändertagande? Skulle ett sådant liberalt parti få några väljare? Ska svenska folket frivilligt byta ut denna välfärd mot en invasion av fattiga muslimer? Vad ska de leva av? Baka pizzor åt varandra? Städa rika människors hem? Putsa skor?

    Ska vi överge vår trygghet för det tvivelaktiga nöjet att få in tusentals fattiga afrikaner och araber? Är ditt ideal att Sverige ska få lika minimal välfärd som Somalia. Saudiarabien eller Iran?

    Vad tror du sjuka och arbetslösa och föräldralediga skulle säga om de skulle få noll kronor i bidrag? Eller ska denna förändring ske över folkets huvuden, utan att folket får godkänna eller förkasta idén? Är det detta vi ser början på nu?

    Ditt inlägg är mycket välskrivet, men är det realistiskt? Har något land frivilligt övergett sin höga välfärd för att få fri invandring i utbyte? Det finns ett annat välskrivet dokument jag vill rekommendera: Återuppvaknandet. Googla på det! Kanske kan det öppna dina ögon.

  2. Saypayaa

    Det är inget fel med välfärd, sålänge den är frivilligt finansierad. Det finns ingen klyfta mellan frihet och trygghet. Trygghet skapas under frivillighet bara det efterfrågas, vilket det gör.

    Givetvis är välfärden i Somalia eller Saudiarabien inget önskvärt. De är auktoritära stater (eller i Somalias fall icke-stater) som varken tillåter frihet eller trygghet.

    Att överge den tvångsfinansierade “tryggheten” för individens rättigheter är ingen dum idé. Fattiga afrikaner och irakier får möjligheten att skapa rikedom på samma villkor som alla andra istället för att fastna i ett bidragsberoende. Att införa en liberal reform är således rätt både ur ett rättighets- och konsekvensperspektiv.

    Din kommentar osar rasism. Det finns inget välutbildade ingenjörer, läkare och psykologer från Irak kan göra utom att köra taxi eller baka pizza.

    För övrigt är den svenska välfärden inte särskilt fin då den är ineffektiv och kräver enorma uppoffringar av den del av befolkningen som arbetar. 90% av Sveriges invånare mellan 18 och 65 försörjer med ungefär 55% av sin lön resterande 10% och andra som inte arbetar.

  3. Roger Svensson

    Idén om nattväktarstaten är ungefär som idén om det klasslösa samhället, säkert bra i teorin men leder bara till elände i praktiken. Det förstnämnda till destruktivt klanvälden och det sistnämnda till totalitära diktaturer. Om det inte finns en stat som garanterar ens säkerhet och trygghet så får man ju i praktiken lita på släkten/klanen för att få beskydd och hjälp. Bara för att etniskt splittrade, segregerade klansamhällen, med alla dess negativa konsekvenser, inte i sig är ”brottsliga” betyder det inte på något sätt att man måste tycka att det är eftersträvansvärt.

    Dessutom kan man ju mycket väl hävda att landet Sverige ägs kollektivt av dess medborgare och dessa är då, i enlighet med liberala principer, i sin fulla rätt att vägra icke-medborgare att bosätta sig där. På samma sätt som ägarna till en villatomt är sin fulla rätta att vägra utomstående att bosätta sig där. Det är ju absolut inte någon liberal ”rättighet” att få bosätta, eller ens vistas, på land några andra äger utan deras tillstånd.

  4. Jonas

    Som en parentes kan det inflikas att det mest största sannolikhet inte skulle komma hit lika mycket invandrare om det inte vore för välfärdsstaten, vilket innebär att det knappast skulle bli problem med någon invasion av fattiga muslimer.

    Ett bra exempel här är ju Saddam Husseins önskemål om att få sitta i svenskt fängelse, på grund av att vår välfärd till och med sträcker sig innanför fängelsemurarna. Hade det varit mer jobb och mindre räkmacka så hade varken Saddam eller Mohammed, Ahmed eller Abdullah varit särskilt sugen på Sverige.

  5. Henrik Sundholm

    Feminix: Men det är väl precis den typen av karikatyrer av liberalismen som partierna – i alla fall partierna till vänster – levererar på daglig basis?

    Att fri invandring skulle vara en sannolik reform har jag aldrig hävdat. Jag har bara hävdat att man kan och bör liberalisera immigrationspolitiken – inte att det är något som lär realiseras i den närmsta framtiden.

    Det om “muslimsk invasion” har jag tagit upp i mitt inlägg.

  6. Henrik Sundholm

    Roger: Jag förespråkar “en stat som garanterar ens säkerhet och trygghet”. På den punkten tror jag att du förväxlar min position med anarkism.

    Man kan hävda att landet Sverige ägs kollektivt av dess medborgare. Däremot är det inte sant.

  7. Ungsynvinkel

    Riktigt, riktigt bra och välskrivet inlägg!

  8. Henrik Sundholm

    Tackar!

Lämna en kommentar