Rand och Nozick är helt klart fundamentalt olika filosofer. Det kan vi nog båda gå med på. Det intressanta är hur de kommer fram till så lika saker angående hur staten ska organiseras.

Men det ändrar ju inte huvudpoängen: när man väl är död, fordras ingen ytterligare ansträngning för att också *förbli* död.

(Kunde bara inte motstå frestelsen att skriva det här…)

Uppdatering: Olsson sade att han inte hade hämtat påståendet ifrån Nozick, så han har väl dragit fram det ur egen ärm.

“Let me, in closing, reiterate that my purpose has been to examine Miss Rand’s arguments for her conclusions. It has not been to argue that death is a value, or that we should sacrifice others to ourselves, or that people don’t have rights to our noninterference in their lives, or to demean the virtues of rationality, honesty, integrity, productiveness, pride, independence, justice. It has been to see whether, in her published work, Miss Rand indeed objectively establishes her conclusions. She doesn’t.”

Det kan tyckas underligt att säga att man inte avsett att argumentera för döden som ett värde, när man ändå ägnat ett par sidor åt att göra just det. Det kan också tyckas underligt, att påstå att Rand inte gav sakligt stöd åt sina slutsatser, när man redan medgett att man inte begriper sig på hennes argument.

“Unfortunately, it is not clear (to me) exactly what the [Rand's] argument is. So we shall have to do some speculating about how steps might be filled in, and look at these ways. It may be, of course, that I have overlooked some other ways, which would make the argument work. If so, I presume someone else, who claims to possess and understand the demonstration, will supply the missing material.”

Det slår mig när jag läser det här att det handlar om projicering från Nozicks sida. För att “conjoina” en massa ord och meningar utan att alls begripa vad det handlar om är precis vad Nozick själv gör i sin uppsats. Och sedan tror han att det är precis vad Ayn Rand gör också, och alla vi andra som faktiskt läst och begripit hennes härledning av livet som värdemätare och yttersta ändamål.

Och du har säkert lagt märke till ingressen i Nozicks uppsats, där han helt frankt medger att han inte förstår Rands härledning – för att sedan öda femton långa sidor på att visa för världen hur lite han förstår av den!